Agilt arbete, en gång till.
Intressegruppen för agila metoder har funnits i minst 9 år hos min uppdragsgivare. Agila metoder är enkla att förstå och använda. Man kan lära sig precis allt om en viss metod på någon timme och efter några dagar är det rutin.
Nu har det kommit en inbjudan och ämnet är:
Vad kan gå rätt och vad kan gå snett? Kan alla jobba agilt? Vill alla?. Vad menar vi med agilt arbete? Strukturerna i organisationen i förhållande till de agila värderingarna och principerna? Utveckla våra arbetssätt rent generellt inom organisationen? … många frågor till kan säkert komma upp.
Det finns mycket fel här att jag inte vet var jag ska börja. Att fylla ett rum med 20+ personer och planlöst blabba är inte agilt och dessutom borde vi väl efter 9 år vara överens om vad agilt betyder?
Av någon anledning glider tankarna iväg och jag kom att tänka på när Kjell Olof
Feldt satt i riksdagen och skrev en dikt:
Löntagarfonder är ett jävla skit,
men nu har vi baxat dem ända hit.
Sen ska de fyllas med varenda pamp,
som stött oss så starkt i våran kamp.
Nu behöver vi inte gå flera ronder,
förrän hela Sverige är fullt av fonder.
Så jag gör en egen:
Agilt ältande är ett jävla skit
nu har vi baxat det ända hit
Sen ska de fyllas upp med varenda pamp
som stött oss utvecklare i vår kamp
Kanske ska man dessa möten nobba
bara köra agilt och jobba
Min gissning är att någon fått gå grundkursen i scrum och sen fick "fealing".
Jag gissar också att det här är ännu ett sätt att försöka visa för en ledning eller chef att man gör vad man kan för att sänka kostnader eller dylikt. Att det är bisart kontraproduktivt spelar ingen roll.